På Vibyskolan bedriver vi praktiknära forskning i syfte att:
- utveckla meningsskapande undervisning som stärker elevernas förutsättningar att kunna bidra till en hållbar omställning samt producera och sprida information om hur detta kan ske.
- stärka lärares och annan personals kunskap och kompetens inom miljö- och hållbarhetsfrågor samt pedagogik inom dessa områden.
- utveckla skolans arbete med att föregå med gott exempel när det gäller miljö och hållbarhet (t.ex. att minska matsvinnet).
Klas Persson, som är anställd som lektor på skolan, genomför studier tillsammans med lärare på skolan. Alla lärare på skolan får möjlighet att bidra i arbetet med att identifiera problem, formulera frågor och hypoteser samt utforma studier för att söka svar på frågorna.
Skolans miljögrupp, bestående av skolledningen och lärare, fungerar som ett forum där undervisning om miljö och hållbarhet diskuteras vid sidan av skolans arbete med att själva verksamheten ska bli mer miljövänlig.
Har du frågor om den praktiknära forskningen på Vibyskolan, kontakta Klas Persson, klas.persson@vibyskolan.se
Studier 2023-2025
Presentation om praktiknära forskning samt nedslag i annan relevant forskning (april 2025)
Studie av elevernas uppfattningar om klimatförändringarna och andra miljöproblem. Studien genomfördes i fyra klasser i år 6, 8 och 9 under 2023 – 2025. Cirka 30 % av de elever som deltog i studien (73 elever) uppgav att de ibland eller ganska ofta känner oro för klimatförändringarna. Knappt hälften av eleverna uppger att de tänker på klimatförändringarna ibland eller ganska ofta, medan resterande elever uppger att de sällan eller aldrig tänker på det. Många elever tror inte att de själva och andra personer i deras närhet kommer att påverkas under de närmaste 30 åren. När eleverna själva får ange vilka lösningar de kan tänka sig att bidra till handlar det främst om individuella lösningar som att återvinna, sälja eller skänka bort sådant de inte längre använder eller spara på el och vatten. Nästan ingen elev vill bidra till lösningar som kan sägas gå emot materialistiska värderingar, som att avstå från att flyga, bo i en liten bostad eller avstå från att äga bil. Det finns en utbredd uppfattning bland eleverna om att politiska lösningar är nödvändiga för att lösa problemen med klimatförändringarna samtidigt som ingen elev konkretiserar vilka dessa åtgärder skulle kunna vara. Det finns också en uppgivenhet bland många att de politiska lösningarna inte sker i tillräcklig utsträckning. Paradoxalt nog är det mycket få elever som är intresserade av att bidra till kollektiva lösningar som att engagera sig tillsammans med andra, eller bidra genom sitt framtida yrke. Cirka 20 % av eleverna säger sig vara beredda att rösta på politiker som prioriterar miljö och klimat, men där är skillnaden mellan klasserna stor, vilket kan tyda på att gruppens normer har stor påverkan. De intervjuade eleverna lyfter fram att det är viktigt för dem att negativa budskap om den pågående klimat- och miljökrisen balanseras med information om lösningar. I det sammanhanget är det viktigt att inte bara lyfta fram tekniska lösningar eller åtgärder på det personliga planet, utan även låta eleverna resonera kring effekter av olika politiska lösningar (till exempel tvingande regleringar, skatter och tekniska standarder) som generellt är mycket effektivare för att åstadkomma förändringar än individuella frivilliga beteendeförändringar. Genom att reflektera kring konsekvenserna av politiska åtgärder mot klimatförändringarna och andra miljöproblem utvecklas elevernas förmåga till komplext tänkande (som inkluderar konstruktivt, kreativt och kritiskt tänkande) och de förbereds för att kunna utvecklas till aktiva samhällsmedborgare.
Studie av undervisning med två alternativa fokus: ekologiskt fotavtryck respektive ekologiskt handavtryck. Studien genomfördes i två klasser i år 5 under hösten 2024. Det ekologiska fotavtrycket är ett mått på miljöbelastning. Det ekologiska handavtrycket fokuserar däremot inte på de negativa konsekvenserna av vår konsumtion, utan det positiva vi gör för ekologin på jorden, som vi själva är en del av. Studien visade att elevernas motivation att agera miljövänligt inte tycktes påverkas av om undervisningen fokuserade på ekologiskt fotavtryck eller ekologiskt handavtryck.
Studie av undervisningen om vattenanvändning i år 4 under hösten 2024. Studien visade bland annat att många av eleverna i denna ålder ser det som en självklarhet att ökade kunskaper också ska leda till ett personligt ansvarstagande. De börjar tänka på att spara på vatten och försöker också påverka sina föräldrar att ta mer ansvar.